– Det finns forskning som visar att demokrati inte hjälper mot korruption, däremot är det fastställt att ett aktivt antikorruptionsarbete leder till stärkta demokratiska principer. Principer som kan märkas i vardagen, i samhället och på arbetsplatsen, förklarar Parul Sharma, som har mer än 20 års erfarenhet av frågor som rör etik, handel, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Parul är även tillförordnad generalsekreterare på Institutet Mot Mutor.
Berätta om din föreläsning!
– Jag ska under min föreläsning försöka lyfta de korruptionsrisker vi ser i Sverige och för svenskar globalt. Vi är ett land som är stora inom internationell handel med korrupta länder. Vi är också stora inom bistånd till och upphandling från korrupta länder. Men frågan är, hur korruptionsfria är vi egentligen?
Kan du förklara begreppen antikorruption och korruption?
– I samtal om vad gemene man uppfattar som antikorruption lyfts ofta begrepp som tillit, transparens, integritet, rättvisa, jämlikhet och förtroende. Exakt samma begrepp uppkommer då vi ombeds fylla i vad som omfamnar demokratiska principer. Trots detta kopplas inte dessa två livsviktiga områden ihop i den omfattningen man hade önskat.
– Begreppet korruption har inte en vedertagen internationell definition men maktmissbruk och ett oetiskt agerande utifrån en dominerande ställning är något som klassas som korruption generellt. Nepotism är ett sådant exempel. Alla samhällssektorer är drabbade – från myndigheter, näringslivet och civilsamhällsorganisationer till biståndsorganisationer och arbetsmarknadens aktörer.
– Trots det ser vi sällan att ett aktivt antikorruptionsarbete lyfts fram som ett verktyg för att säkerställa respekten för, och skyddet av, de mänskliga rättigheterna.
Finns det korruption i Sverige?
– I Nordic Business Ethics Survey från 2022 uppgav 75 procent bland de svenska respondenterna att de bevittnat nepotism, och varannan att de bevittnat givande, tagande eller efterfrågan av mutor. Tittar vi på årets Eurobarometer presenteras än fler dystra siffror; bland de svenska respondenterna instämmer 51 procent med påståendet att det förekommer korruption inom svenska institutioner. Sju av tio EU-medborgare uppger dessutom att korruption är ett utbrett problem i deras hemland.
– Enbart misstankar om korruption kan urholka allmänhetens tilltro till det demokratiska systemet. I en välfungerande demokrati krävs därmed starka skyddsåtgärder mot korruption.
Vad kostar korruptionen samhällen, och hur drabbas demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling?
– Kostnaden för korruption uppskattas till fem procent av världens BNP, vilket motsvarar drygt 35 000 miljarder svenska kronor årligen. Det är mer pengar än vad FN beräknar att det skulle krävas för att nå 2030-målen. Utan det stora ekonomiska svinn som korruption medför vore enorma framsteg för den hållbara utvecklingen möjlig. Detta borde vara skäl nog för att antikorruption ska få en högre prioritet inom utvecklingspolitiken.
– Att informera om, och förstå konsekvenserna av korruption är nyckeln till att utrota fattigdom, hunger och världens värsta orättvisor. Därför har Institutet Mot Mutor lyft antikorruption som mål 0, det vill säga ett eget mål, bland de 17 globala målen för en hållbar utveckling i Agenda 2030.