Själv blev jag bombsäker på vilken skola jag ville gå i redan på höstterminen i åttan. Vi hade en lektion där vi skulle surfa runt och leta gymnasier i Uppsala. Många kollade på traditionella alternativ, men jag letade efter något annat och till slut hittade jag Internationella Gymnasiet i Uppsala.

Bara namnet räckte för att väcka mitt intresse, och när jag läst startsidan var jag helt såld: lunch på restaurang, ett internationellt perspektiv på utbildningen, mycket lärartid och mindre läxor, idrott på gym, bara 150 elever och utlandsresor i tvåan. Jag kände: “Sign me up!” När det sen var dags att börja hade jag tillräckligt med fjärilar i magen för att fylla ett mindre zoo. Lyckligtvis räckte det med att bara gå innanför portarna för att fjärilarna skulle flyga ut. Resten är, som de säger, enriktigt mysig liten kärlekshistoria.

Jag ser fram emot att träffas i korridoren nästa läsår.