Sök Meny
Cecilia Pettersson

Läsning får oss att må så mycket bättre

Läsning och samtal om litteratur leder till ökat välbefinnande och funktionalitet i vardagen. Det framgår av en studie som Cecilia Petterson, universitetslektor och forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, arbetar med.

Litteraturens betydelse för människors psykiska hälsa har varit en brännande fråga ända sedan antiken. Aristoteles såg litteraturen som ett läkemedel för själen, och sedan dess finns en stark tilltro till läsningens positiva betydelse för människans utveckling.

Begreppet biblioterapi myntades för exakt 100 år sedan, av amerikanen Samuel Crothers. Samtidigt upptäcktes det att skönlitteratur hade en helande effekt på soldater som traumatiserats av sina erfarenheter under första världskriget. Behandlingsformen har därefter utvecklats i USA och fått stor uppmärksamhet i den internationella forskningen och samhället i stort. Svenska folket har bland annat stiftat bekantskap med företeelsen i teve-programmet Babel där biblioterapi är ett stående inslag.

– Biblioterapin använder litteratur för att förbättra människors hälsa. Ofta sker det i form av individuell lästerapi eller läsning i grupp, berättar Cecilia Pettersson.

I Sverige används metoden på bibliotek och i vården, men det vetenskapliga intresset har varit svalt. Cecilia Pettersson utgör ett undantag. Tillsammans med rehabiliteringsvetaren Lena Mårtensson publicerade hon den uppmärksammade studien ”Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven” år 2014.

I en kommande studie undersöker Cecilia en litteraturcirkel för personer med psykisk ohälsa. Arrangör är Folkuniversitetet i samarbete med Kultur i Väst, Aktivitetshus Centrum och Göteborgs Litteraturhus. Studiecirkeln, som inte hade något terapeutiskt syfte, träffades vid tolv tillfällen hösten 2015.

– Deltagarna var förtidspensionerade till följd av psykiatriska besvär som depression, svår ångest och psykos. Syftet med studien var att ta reda på om läsningen och samtalet kring litteratur påverkade deras psykiska välbefinnande, och i så fall hur.

Studien genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätundersökningarna visade ingen tydlig långtidspåverkan på deltagarnas hälsa. I djupintervjuerna framgick det däremot att deltagarnas mående påverkades på kort sikt.

– Förutom att läsningen och samtalet om litteratur var viktigt i sig vittnade alla om att deltagandet i cirkeln ledde till ett positivt välbefinnande som spillde över på det dagliga livet Det handlade förvisso inte om långtidseffekter, men var nog så viktigt eftersom det hjälpte deltagarna att fungera bättre i sin vardag, säger Cecilia Pettersson.

– Litteraturcirkeln gav bland annat kapacitet, vilja och ork att fungera i sociala sammanhang. En deltagare nämnde samtal om läsning och litteratur med föräldrarna som en positiv följd av cirkeldeltagandet. En annan berättade om förmåga att göra sådant hen dragit sig för, till exempel ringa ett telefonsamtal, fortsätter hon.

– Även om studien inte visar på långtidsverkan är resultaten värdefulla i ett kultur och hälsa-perspektiv. Att ringa ett telefonsamtal, komma hemifrån och vara i ett socialt sammanhang kan vara nog så viktigt för det psykiska välbefinnandet för de här människorna, säger hon.

Text: Andreas Åhs
Foto: Emma Zetterlund

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Vetenskap för alla

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Tipsa dina vänner, skriv ut eller maila