Sök Meny
Bild på Lena Ekberg

Modiga människor lär sig mer

Det debatteras en hel del om integration och hur alla de människor som kommit hit ska få en plats i det svenska samhället. I detta är såklart språket en viktig byggsten. Men det är långt ifrån den enda. Vi har träffat språkforskaren Lena Ekberg, professor i nordiska språk, för att få svar på våra frågor kring språk och integration.

En vanlig föreställning är att det är just språket som är nyckeln till integration och att det är genom språket som vägen in i det svenska samhället går.

- På ett sätt är det självklart att det är så, men ibland betonar man det för mycket, att det är så viktigt att man snabbt kommer in i samhället, att man snabbt lär sig svenska. Men ibland går det inte så fort och det kan kännas som en press för den som är ny i Sverige. Vi skulle behöva vända på resonemanget och istället se vad vi kan göra för att underlätta för dem som ännu inte behärskar svenska.

Det finns andra sätt att kommunicera på än svenska, och många av de som kommer hit kan engelska. Det är viktigt att hålla i minnet att det inte bara är språket som skapar förutsättningar för integration utan även arbetstillfällen och ett socialt sammanhang.

I dag tar processen med att få asyl lång tid och under den tiden får man inte läsa svenska för invandrare. Det innebär inte bara en besvärlig väntan för de asylsökande utan är också något som försvårar språkinlärning och integration.

- Mitt råd till politikerna är att utnyttja tiden medan de asylsökande väntar. Låt de som kommer bli delaktiga i samhället, och få språkundervisning ett antal timmar per dag.

Det är också viktigt att komma ihåg att personer som kommer hit har väldigt olika förutsättningar att lära sig språket. Faktorer som utbildningsnivå, om man kan flera språk sedan tidigare, ålder, motivation och språkbegåvning påverkar. Människor har olika lätt att lära sig ett nytt språk helt enkelt.

- Ska man ändå peka ut en viktig faktor för att lära sig ett nytt språk så är det motivation. Det kan man se på barn som kommit tillsammans med sin familj. De vuxna har varandra men barnen måste skaffa sig nya kamrater. Det är en stark drivkraft för att lära sig språket.

Fast att lära sig ett nytt språk kräver också en hel del mod. Man måste våga prata för att testa sina kunskaper och få återkoppling. Om man är väldigt rädd för att göra fel får man få möjligheter att träna. Därför är det viktigt att våga ta kontakt och att använda de språkliga resurser man har.

Från Rosengård till Närpes

Språkets roll för integrationen skiljer sig mellan olika typer av samhällen. Lena Ekberg har forskat om hur språket formas i olika miljöer – såväl i de svenska storstadsförorterna Rosengård och Rinkeby som i lilla Närpes i Österbotten i Finland.

- Under flera decennier har det funnits invandring till små orter och till landsbygden i både Sverige och Finland och det tycks ha fungerat ganska bra. I Närpes finns det vänfamiljer som hjälper de nyanlända invandrarna tillrätta i samhället.

Det som är speciellt med situationen i Närpes är att invandrarna integreras på svenska, inte på finska som ju är det dominerande språket i Finland. Men i Närpes, liksom i andra små kommuner i Österbotten, är det svenska som de flesta talar.

- De integreras på en dialekt som förhållandevis få pratar och för att kunna delta i samhället eller flytta någon annanstans måste de kunna inte bara finlandssvenska utan också finska.

I storstädernas ytterområden är situationen en annan. I ett nationellt forskningsprojekt undersökte Lena och hennes kolleger den så kallade rosengårdssvenskan eller rinkebysvenskan.

- Den uppfattas som en varietet som skiljer sig från standardsvenskan. Uttalet upplevs som "stötigt" och ett typiskt drag är ordföljden "Igår jag kom" istället för "jag kom igår".

Det är en varietet som många förknippar med språkliga fel. Men att talarna inte alltid använder samma ordföljd som i standardsvenskan betyder inte nödvändigtvis att de inte har lärt sig den "rätta" ordföljden. Forskningen visade att ungdomarna inte alls använde den avvikande ordföljden i lika stor utsträckning som det verkade.

- Vi kan inte lita på våra öron för vi har lärt oss att känna igen när någon bryter mot standardsvenskans regler. Det hör vi bums. Däremot uppfattar vi inte lika lätt alla de gånger det blir rätt.

Det finns också en föreställning att det bara är invandrarungdomar som pratar så här men studien visar att även ungdomar med enspråkig svensk bakgrund pratar "rosengårdssvenska". Istället för att betrakta varieteten som felaktig svenska bör man förstå den som en gruppmarkör. Man visar samhörighet med andra ungdomar, där många har invandrarbakgrund.

Så vilka slutsatser kan man dra av forskningen i Rosengård och Närpes?

- Ja det är ju rätt så olika förutsättningar, i Närpes och Rosengård. Men det som är lika är att ungdomarna både på landet och i storstäderna tillägnar sig den lokala varieteten, utöver standardspråket. När man talar om att man ska "lära sig språket" så handlar det ju inte om ett enda språk. Vi måste tillägna oss en väldig massa olika sätt att kommunicera på för att klara oss i samhället.

5 fakta om Lena Ekberg

  • Är professor i nordiska språk vid Lunds universitet och föreståndare för Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet där hon har en gästprofessur.
  • Tidigare chef för Sveriges officiella språkorgan Språkrådet.
  • Har en bakgrund som journalist och har jobbat på ett flertal lokalredaktioner.
  • Har bland annat bott på Grönland och Island.
  • Pratar, mer eller mindre bra, isländska, tyska, engelska och spanska.
För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Vetenskap för alla

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Tipsa dina vänner, skriv ut eller maila

Visste du att?