Sök Meny

Monster speglar vår ängslan och oro

För Bo Eriksson spelar det fiktiva i historien lika stor roll som det verkliga. Hans senaste bok handlar om monster då och nu.

Trots att mamman var egyptolog och pappan lärare i historia var det hos dagmamman, en sträng dam från Tyskland, som Bo Erikssons intresse för historia uppstod. 

– Hon hade en fascinerande bok om riddare som jag fick titta i. Genom den föddes mitt intresse för medeltiden, säger han.

I dag arbetar Bo Eriksson halvtid som historiker vid Stockholms universitetet där han forskar och undervisar. Resten av tiden är han författare och skriver populärvetenskapligt utifrån sin forskning.

Han medverkar ofta i föreläsningar och TV-program som ”Historieätarna” och fick Stora historiepriset 2009 för att ha ”förmedlat väsentlig historisk kunskap till en bred allmänhet” och ”etablerat sig som en kunnig populärhistoriker av främsta klass”.

– Forskning sker med skattebetalarnas medel. Om universiteten inte samverkar är det ett kontraktsbrott med samhället. För mig är det självklart att jag ska berätta om det jag håller på med i olika sammanhang. Det är ett sätt att redovisa medlen, säger Bo Eriksson.

– Men det handlar inte bara om att ge utan också om att inspireras genom att träffa folk och få respons. För mig är det stimulerande och utvecklande, fortsätter han.

Mytologiska vidunder var en realitet

Bo Eriksson har skrivit traditionella historiska verk som ”Den svenska adelns historia” och medverkat i utgivningen av ”Sveriges historia”. Men han har också ägnat sig åt mer obskyra företeelser som häx- och trolldomsforskning, fantasy och bestiarier (medeltida djurböcker). 

– Det finns två röda trådar i min forskning. Den ena är adelns roll i den svenska historien, där jag undersöker adelns roll som statsbyggare; inte bara som förtryckare och som konservativ motkraft. Den andra är mitt intresse för det fiktiva i historien, vilket jag anser spelar en minst lika stor roll som det verkliga, säger Bo Eriksson.

– Adeln är en verklig faktor i historien, men det är också alla hjärnspöken, mardrömmar och faror. Mytologiska vidunder var en realitet förr i tiden. Det har jag velat fördjupa och förstå.

Monster ett evolutionärt arv

I den nyutgivna boken ”Monster – en världshistoria om det skrämmande” undersöker Bo Eriksson monsters förekomst och roll från äldsta tid fram till i dag.

– Jag visar att monster har funnits i alla kulturer och tider. Det rör sig om ett evolutionärt arv. Vi kan aldrig välja bort monster. Vi behöver dem för att överleva, säger han.

De senaste åren har det funnits en stark monstertrend i den västerländska kulturen. Böcker, filmer och serier som Låt den rätte komma in, The Vampire Diaries, True Blood, The Twilight Saga och otaliga zombie- och varulvsfilmer är bara några exempel.

Bo Eriksson ser flera anledningar till trenden. Dels handlar det om identitet och revolt mot olika former av normativitet, dels om orsaker som vi hittar på en djupare nivå i det kollektiva psykologiska känslolivet: upplevda hot mot den västerländska demokratin och kulturen.

– Det finns en rädsla för världssituationen som inte bara handlar om Donald Trump utan går tillbaka till 2001 och längre än så. Det finns också en ängslan som har att göra med att vi lever i en tid av teknologisk omvandling, migrationer, epidemier, svält och ekonomiska kriser.

– När världen är satt i gungning ökar antalet monster. Under reformationen fick vi det politiska monstret. I dag har vi zombier, vampyrer och varulvar. I framtiden kommer andra typer av monster att spegla vår ängslan och oro, säger Bo Eriksson.

Text: Andreas Åhs
Foto: Kate Gabor

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Vetenskap för alla

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Tipsa dina vänner, skriv ut eller maila

Visste du att?