Sök Meny

Ungdomar upptäcker nyheter via Facebook

Facebook är i dag den främste förmedlaren av nyheter till unga i åldern 15 till 24 år. Samtidigt väljer allt fler unga bort nyheter till förmån för annat som finns i sociala medier, TV, radio och dagspress. Kunskapsklyftorna växer.

Ingela Wadbring, professor i medieutveckling och föreståndare vid Nordicom – ett informationscenter för medie- och kommunikationsforskning i Göteborg – har ett spännande område att bevaka.

Under de drygt 20 år som hon har forskat i medielandskapet har en teknisk revolution, med bredband och digitala medier, ägt rum, och våra förändrade vanor märks allra tydligast hos de unga.

– När jag började forska för 20 år förklarade man folks medievanor med att det var en åldersfråga. Unga tog till sig de äldres vanor när de själva blev äldre. Men så är det inte längre. Nu är det istället en generationsfråga hur man väljer att uppdatera sig.

– Brytpunkten skedde för drygt tio år sedan, omkring 2005, när halva Sveriges befolkning hade fått tillgång till bredband.

Många vanor är trots allt stabila, betonar Ingela Wadbring. Folk tittar ännu på TV, lyssnar på radio och läser morgontidningar. Men de som är yngre än 50 använder i större utsträckning teknikens möjligheter, med exempelvis play-tjänster och traditionella medier på digitala platform.

Det mest oroande är nyhetsundvikarna, menar Ingela Wadbring. Det riskerar att bidra till ett växande kunskapsgap.

– I alla tider har äldre tyckt att unga borde bete sig mer som vuxna, men den farhågan är större nu, med all rätta. Fler och fler väljer medvetet bort nyheter när så mycket annat konkurrerar om uppmärksamheten.

– Skolan spelar en stor roll för att undvika kunskapsgap. Men även om man har gått i skolan så åldras kunskaperna om man inte uppdaterar sig.

Paradoxalt nog bidrar faktiskt sociala medier till att även "undvikarna" får del av nyheterna, via artiklar som delas i flödena. Få kan stänga av helt.

– En farhåga är kvällstidningarnas, och särskilt Aftonbladets, dominans i sociala medier. Deras artiklar delas allra mest. Frågan är om de klarar ansvaret. De publicerar mycket bra, men också en del mindre bra.

Ingela Wadbring tror inte att den tryckta dagspressen har någon framtid bland unga. Men andra tryckta medier lär överleva.

– Tidskriften har en framtid, den läser på ett annat sätt. Och böcker säljer fortfarande bra i tryckt form. E-boken har inte slagit igenom.

Vilka är de tre mest slående förändringarna under dina år som forskare?

– Jag gjorde en framtidsspaning för Göteborgs-Posten 2006, och sedan dess har vi sett nya sociala medier, Spotify, playtjänster, Netflix...

– Det är svårt att svara på frågan, men säg så här: Mobilen vad gäller tekniken, sociala medier vad gäller innehållet och individualiseringen vad gäller vår användning.

Fakta

Internet stöper om medielandskapet och våra medievanor. Nio av tio svenskar har nu tillgång till dator. Tre av fyra har smart telefon. Allt större del av TV-tittandet sker utanför tablån. Det gäller såväl SVT som HBO och Netflix. En traditionell plattform som håller ställningarna är text-TV som en femtedel besöker varje dag och dessutom under allt fler minuter.

Källa: Mediebarometern 2015

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Vetenskap för alla

För den vetgirige finns inget slut. Vill du gymnastisera hjärnan, få inspiration och lära dig något nytt? Då är du välkommen till Folkuniversitetet.

Tipsa dina vänner, skriv ut eller maila