Yngve Ernst
Kursledare: Navigation
Min undervisning sker under devisen "Kunskap ger trygghet". Trygghet för dig själv, för din besättning eller passagerare och din båt. Trygghet för andra på sjön och deras båtar. Trygghet för anhöriga kvar i land.
Min mamma serverar mig gröt, filmjölk eller cornflakes i en djup tallrik. Jag är cirka 4 år. När jag ätit färdigt kommer bilden av en vacker båt fram i botten av tallriken. Jag älskar den båten. Kanske är det nu jag blir präglad på båtlivet. Kanske är det när jag som sjuåring är vid stranden och badar och solar med mamma. Jag ser de stora killarna segla med sina Stjärnbåtar mellan öarna och badplatsen. De ser ut att ha så roligt. Det där vill jag också göra. Tjatar i två år på mina föräldrar tills pappa meddelar att vi skall bygga en Optimistjolle. Jag är nio år gammal.
Sedan har det blivit många båtar; Jolly Scott, Stjärnbåt, 30 kvm skärgårdskryssare, spitsgatter, halvtonnare, Laser, E-jolle och nu trimaran. Och några motorbåtar. Roddbåt. Skillnaden är inte segelbåt eller motorbåt; inte stor båt eller liten båt. Skillnaden är båt eller ingen båt.
Segling är för mig den totala upplevelsen. Natur, frihet, äventyr, upptäckter, strapatser, problemlösning, gott socialt liv med besättning och andra seglare. Fartens tjusning. Blött och kallt. Varmt och soligt. Stilla och stormigt. Man blir aldrig fullärd. Det finns alltid något nytt att lära sig. Vara ödmjuk mot att andra kan mer än jag om något. Höra och berätta historier och dela upplevelser.
Segling är också mindfulness har jag förstått nu. Jag har alltid upplevt det men inte tidigare känt begreppet. Man är här och nu. Allt annat kan kvitta. Släpa en hand i vattnet. Känna kraften från ett olåst skot. Rodrets tryck. Båtens rörelser.