– Många lever idag ett liv som tvingar oss att överskrida våra egna gränser både när vi arbetar och i vårt privatliv, det visar inte minst de stressrelaterade sjukdomarna. Den existentiella filosofin – som filosoferar kring frågan vad det är att vara människa – lägger vikt vid att hitta tillbaka till våra egna tankar, känslor och handlingar, säger Ann Lagerström och fortsätter:
– När vi filosoferar tar vi inspiration från filosoferna men försöker hitta våra egna svar Hur påverkar svaren sedan mitt sätt att leva? Hur kan jag med respekt för mina egna behov och min förståelse av vad det är att vara människa, ändå fungera i en familj, på en arbetsplats och i det samhälle vi lever i?
Hur kan existentiella samtal bidra till en bättre hälsa?
Även om forskningen på området än så länge är ganska liten, så är Ann Lagerström övertygad om att existentiella samtal kan bidra till att den enskilde får nya perspektiv på sig själv, sitt eget liv, och sitt sammanhang.
– Att få hjälp med att vidga sin syn på vad det är att vara människa och att träna sig på att själv formulera sina egna svar på de existentiella frågorna kan leda till livsviktiga förändringar.
– Rent praktiskt har jag, och mina kollegor som gått min utbildning, varit med om det många gånger, både i de existentiella samtalsgrupperna och i existentiella samtal med enskilda. Stress, utmattning, tärande inre konflikter blir till praktisk handling. Den enskilda får tag i sin egen vilja, hittar sin kraft, väljer om.
De existentiella filosoferna är väldigt realistiska i sin syn på vad det är att vara människa. De låtsas inte att livet är lättare än vad det är och försöker inte dölja de svårigheter som det verkligen innebär. Men de tror att en levande relation till sig själv, till andra och sin syn på världen skapar en bra grogrund för att hantera olika former av livssituationer.
Varför ska man utbilda sig till existentiell samtalsledare?
Behovet av existentiella samtal är mycket stort i många delar av samhället, menar Ann Lagerström. Efterfrågan finns både privat, på institutioner, i skolan, på äldreboenden och på arbetsplatser. Och det finns ännu inte så många samtalsledare.
– Att till exempel i sitt yrke kunna hålla i existentiella samtal är en möjlighet att få bidra till en fördjupad förståelse av människors livssituation på samma gång som man själv får chansen att fördjupa sin kunskap i existentiell filosofi.
– Sjukgymnaster, präster, terapeuter, psykologer, socialarbetare, konsulter som gått kursen tidigare, i min egen regi, har också haft stor användning av utbildningen i sin yrkesutövning.
Berätta om metodiken som används.
– TALAOMLIVET är en metod för att erbjuda människor en möjlighet att filosofera. Det krävs inga filosofiska förkunskaper för att vara med, utan livserfarenhet och viljan att förundras och utforska räcker.
– I samtalen växlar deltagarna mellan att fundera själva och dela tankar och idéer. Vi strävar efter att vara så öppna mot varandra som möjligt. I metoden ingår ett par viktiga existentiella samtalsregler som gör stor skillnad. Samtalsledaren har en central roll som samordnare av tankeutbytet och som inspiratör för att hjälpa deltagarna att öppna sig och filosofera.
Hur får man till ett lyckat existentiellt samtal?
– Det centrala för att ett samtal ska bli bra är att deltagarna får hjälp med att få syn på sina egna föreställningar om sig själva, om andra och om världen, och sedan våga utmana dem. För att få det behöver samtalsledaren skapa trygghet och då och då inspirera med hjälp av filosofernas egna funderingar.
– Så ett ”lyckat” samtal är när både deltagare och samtalsledare kommer till samtalet med ett invant sätt att tänka, och går därifrån med massor av alternativa tolkningar.
Vad ingår i diplomutbildningen Existentiell samtalsledare?
– Utbildningen är både teoretisk och praktisk. Som deltagare får du en introduktion till den existentiella filosofin och den existentiella människosynen för att teoretiskt förstå grunden till samtalen. Sedan använder vi den praktiskt genom att fördjupa oss i själva metoden, samtalsmetodiken och ledarens roll.
– Redan första dagen börjar vi filosofera tillsammans under min ledning, och ganska snart får deltagarna börja leda existentiella samtal med varandra under handledning.
Deltagarna kommer också att möta minst en annan professionell samtalsledare som berättar om sitt sätt att leda grupper. Under andra halvan av kursen kommer deltagarna också ha en egen liten övningsgrupp under handledning.
Varför har du valt att samarbeta med Folkuniversitetet?
– Jag har varit engagerad i Folkuniversitetet under några år både med existentiella salonger, existentiella skrivkurser och kortare utbildningar. För mig är existentiella samtal en form av folkbildning där deltagarna utvecklar sig själva i mötet med varandra.
– Det är också roligt att de existentiella samtalen får en större plattform sedan jag själv arrangerat kurserna i många år. Min önskan är att existentiella samtal ska vara något självklart i alla delar av samhället.
Bakgrund – om existentiell filosofi och existentiell hälsa
Behovet av att tala om livets stora frågor – om kärlek, frihet, relationer, meningen, döden – har alltid funnits. Under lång tid var det kyrkan som hade en form av monopol på det existentiella. Och under 1900-talet tog psykologin och psykoterapin över de frågor som hade med den enskilda människans liv att göra, men ofta begränsat till det enskilda jaget och relationen till sig själv och andra.
Den existentiella filosofin har en bredare bas än teologin och psykologin. Den ägnar sig inte bara åt den enskilde och hennes sociala sammanhang, och är inte heller, som teologin, enbart inriktad på människans relation till den religiösa dimensionen. Utan omfamnar alla aspekter av vad det är att vara människa utan att koppla dem till en särskild världsuppfattning.
Ann Lagerström förklarar att till skillnad från både traditionell teologi och många psykologiska teorier så har filosofin inte några givna svar. Filosoferna frågar – men det är vi som lever våra liv som måste svara.
– Och ju mer olika vi tänker i samtalsgrupperna, desto roligare har vi, säger hon.
Frågor som filosoferna till exempel funderar kring är: Vad innebär det att vara född i en värld som är så fylld av osäkerhet? Hur samspelar vi med andra människor? Hur ska jag förhålla mig till min individualitet i relation till det gemensamma? Och vad är meningen med alltihop?
Kort om Ann Lagerström
Ann Lagerström är journalist, författare, ledarskapskonsult, föreläsare, existentiell samtalsledare och filosofisk praktiker. Hon har en fil.mag. i praktisk kunskap vid Södertörns högskola, där hon också är utbildad i existentiell filosofi och psykologi. Vidare är hon existentiell vägledare, utbildad av SEPT, Sällskapet för existentiell psykoterapi. Ann har sedan 2008 lett existentiella samtalsgrupper och retreater och utbildat både existentiella coacher och samtalsledare.