Hoten mot demokratin – och ljusglimtarna

Senast ändrad

Vad innebär det egentligen att folket har makten i en demokrati? Och vad krävs för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle? Även om antalet demokratier minskar i världen, så finns det exempel på positiv utveckling. Det menar Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. I sin föreläsning Folket mot demokratin diskuterar han olika aspekter av vår tids demokrati.

Fotografi på Ludvig Beckman.

– Om ett lands regering försöker driva ett land i auktoritär riktning återstår alltid möjligheten att protestera offentligt. Forskningen visar att omfattande folkliga protester ofta är ett effektivt påtryckningsmedel som motverkar auktoritära inslag, säger Ludvig Beckman, som besöker Folkuniversitetet under hösten.

Ludvig Beckman, hur skulle du definiera ordet demokrati?
– Demokrati är en metod för att organisera kollektivt beslutsfattande, där de som är underställda besluten har goda möjligheter att påverka besluten. Demokrati kan praktiseras inom alla sammanslutningar eller organisationer.

– Politisk demokrati avser styrelseskicket inom en statsbildning. Den förutsätter även att ”folket” och dess företrädare har exklusiv makt att besluta om hur den offentliga makten ska begränsas, genom till exempel grundlagsstadgade rättigheter.

Vad innebär det att folket har makten i en demokrati?
– Det innebär för det första att de partier som innehar regeringsmakten aldrig kan vara säkra på att behålla makten. Vid nästa val kan den gå förlorad.

– För det andra innebär det att det finns gränser för hur den offentliga makten kan utövas. Folket har makten endast om myndigheter och regering avstår från att inskränka invånarnas möjligheter att uttrycka sig fritt och organisera sig politiskt.

– För det tredje innebär det att folket och dess representanter har makten över grundlagarna och att det endast är grundlagarna som begränsar hur den offentliga makten utövas.

Vad är det största hotet mot demokratin idag?
– Tidigare kom hoten mot demokratin antingen från totalitära ideologier eller kuppmakare som tog makten med våld. I dag är ett större hot folkvalda politiker som påstår sig företräda folkviljan samtidigt som de undergräver både rättsstaten och demokratin.

– Ett särskilt svåridentifierat hot mot demokratin är tendensen att i vissa länder försvaga de så kallade mellanliggande strukturerna i samhället, som fria medier, public service, universiteten, rättsväsendet, organisationsväsendet, folkbildningen och till och med de politiska partierna.

– I stora och komplexa samhällen behöver individen tillgång till dessa mellanliggande strukturer för att effektivt kunna utöva inflytande, informera sig om samhället och skyddas från maktmissbruk.

Vad kan man göra för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle?
– Demokrati förutsätter både att det finns en utbredd tillit till varandra och de offentliga institutionerna och att invånarna kan tänka kritiskt och självständigt.

– I vardagen kan vi alla stärka demokratin genom att påminna varandra om att båda dessa egenskaper behövs i en fungerande demokrati.

Kan du ge några exempel på positiv utveckling av demokratin i världen idag?
– Även om den globala trenden går mot att antalet demokratier i världen minskar, så finns det många undantag där den politiska utvecklingen i stället har vänt mot ökad demokrati, till exempel i länder i Latinamerika och Karibien. Dessa trender dokumenteras väl i rapporten Democracy Winning and Losing at the Ballot: Democracy Report 2024 från forskningsinstitutet V-dem i Göteborg.

– Yttrandefrihet och oberoende medier är områden som förbättrats – och som ökat väsentligt i mer än hälften av de länder som övergått från auktoritärt styre till demokrati.

Kort om Ludvig Beckman
Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap. Han disputerade i Uppsala år 2000 och har sedan 2004 varit verksam vid Stockholms universitet. Ludvig är också är verksam vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm.

Föreläsningen Folket mot demokratin