Hej Nina! Den 16 november föreläser du på Folkuniversitetets klimatdag Hållbar lördag, berätta!
– Det handlar i korthet om de ursäkter vi använder för att kunna legitimera att vi inte ändrar våra beteenden så att vi lever mer klimatsmart. Men också om vad som kan vara viktigt för att få till stånd en förändring.
– Föreläsningen bygger på två studier som jag och Maria Wolrath Söderberg gjorde inom ramen för ett forskningsprojekt för några år sedan. Intresset har varit väldigt stort från allmänheten och media och vi bestämde oss därför för att skriva en populärvetenskaplig bok som heter Ursäkta mig!
Det kan vara svårt att leva klimatsmart. Vilken är den vanligaste ursäkten för att rättfärdiga våra handlingar när vi vet att vi gör fel?
– Det vanligaste sättet är att balansera olika handlingar mot varandra och föreställa sig att man har ett sorts konto. Man tänker att man gör insättningar och uttag.
– Men det fungerar inte riktigt om man tror att det ska göra skillnad för klimatet. För då är det ju koldioxid som ska fångas in vid en insättning och släppas ut vid ett uttag, och nästan ingenting vi gör fångar in koldioxid. I stället kan valutan vara "goda" handlingar, som att källsortera, som man ser som en insättning, och "mindre goda" eller kanske "dåliga" handlingar, som att flyga till Mallorca, som man ser som ett uttag.
Vad tycker du själv är svårast?
– Det varierar faktiskt och jag tror att det har att göra med att omständigheterna hela tiden ändras. Det allra jobbigaste var när jag för många år sedan bestämde mig för att inte längre flyga under överskådlig tid. Det var svårt eftersom det innebar så många förluster, framför allt relationer och människor som jag aldrig kommer att träffa igen. Men nu har jag sörjt det ganska länge och förlikat mig med den förlusten. Och då blir andra saker svåra i stället.
Vad kan vi göra för att det ska bli enklare att göra rätt?
– Vi bör söka oss till sammanhang där det är lätt att göra rätt, till människor som kan stötta. Och vi bör undvika sammanhang som verkar emot våra egna intentioner. Det kan också vara bra att försöka stå ut med att det ibland blir lite obehagligt i samtal, men att samtidigt erkänna att det är svårt.
Kort om Nina Wormbs
Nina Wormbs är civilingenjör och professor i teknikhistoria. Hon arbetar på KTH, där hon forskar, undervisar ingenjörsstudenter och handleder doktorander. Hon har även haft många uppdrag inom universitetet genom åren. En del av hennes arbete är att samverka med det omgivande samhället och det har hon gjort länge och på många sätt, bland annat genom att sitta i styrelser och rådgivande organ, genom att skriva och tala i media samt genom olika uppdrag, bland annat för regeringen.