Sten Bergström besöker Folkuniversitetet under hösten och föreläser om klimatförändringar, vattenresurser och samhällsplanering.
Under sina många år på SMHI arbetade Sten Bergström framför allt med vattenfrågor, men deltog också i uppbyggnaden av en modern klimatforskningsenhet. Han var engagerad i både svenska och internationella projekt som rörde den globala uppvärmningens betydelse för samhället.
Sten Bergström, vad är det största hotet mot vårt samhälle som orsakas av klimatförändringar?
– Om vi bara ser till Sverige så är allt kraftigare skyfall i våra större tätorter nog det största hotet på kort sikt. Det märker vi av redan idag. På längre sikt riskerar det stigande havet att bli ett enormt problem för kustnära samhällen i södra Sverige. Men det finns en lång rad andra hot också.
– Det allra största hotet är ändå att vi inte tar den globala uppvärmningen på tillräckligt stort allvar.
Vad krävs det för klimatanpassningsåtgärder för att minimera hot som skyfall, översvämningar och stigande hav?
– Vi måste tänka långsiktigt. När städerna växer måste klimatriskerna tas med i planeringen. Det kommer att krävas bättre dagvattenhantering med större kapacitet för att leda bort vatten. På sina håll kommer det också att krävas skyddsvallar och dammar, speciellt när havet stiger.
– Idag kan man beräkna såväl dagens som framtidens översvämningsrisker med hjälp av datormodeller. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till exempel en karttjänst där beräkningar av översvämningsriskerna längs svenska vattendrag gjorts tillgängliga för allmänheten. Mer detaljerade beräkningar görs också för att analysera riskerna i tätorter.
Kan du ge några exempel på positiv utveckling i Sverige vad gäller klimatåtgärder, vattenresurser och samhällsplanering?
– Det finns en lång rad positiva exempel. Vattenkraftindustrin var tidigt ute och tog fram en metod för att beräkna hur dammsäkerheten påverkas av ett ändrat klimat. Den tillämpas nu på vattenkraftens dammar. I Kristianstad, som till stor del ligger under havets nivå, byggs det skyddsvallar och pumpar för att skydda staden mot skyfall och höga vattennivåer. I Arvika och Karlstad har det byggts dammar med luckor som kan stängas för att skydda strandnära bebyggelse mot Glafsfjordens och Vänerns vatten. Bara för att nämna några exempel.
– Men det bästa exemplet är nog byggandet av den nya Slussen i Stockholm. Där har man tagit hänsyn till såväl framtida vattenflöden i de åar som rinner till Mälaren och till havets beräknade höjning, som i sin tur påverkar möjligheterna att tappa av vatten till Östersjön. Dessutom ändrar man nu regleringen av Mälarens vattennivåer så att de anpassas till dagens behov. Nya dammluckor har redan installerats med betydligt större kapacitet, vilket minskat riskerna för översvämningar för samhällena i Mälardalen.
Vad kan man göra på individnivå för att bidra till en mer positiv utveckling?
– Det finns en hel del tekniska åtgärder som en enskild fastighetsägare kan vidta för att hindra vatten att skada en byggnad. Men det viktigaste en enskild individ kan göra är nog att sätta press på de beslutsfattare som ansvarar för samhällsplanering och hanteringen av vattnet. Det krävs ofta storskaliga lösningar för att hantera vattenproblem.
Kort om Sten Bergström
Sten Bergström har arbetat på SMHI under större delen av sitt yrkesliv. Han har en bakgrund som civilingenjör och teknisk doktor och har en gång i tiden fått professorstitel av regeringen. Under perioden 1992-2005 var han SMHI:s forskningschef. Idag är han pensionär.
Föreläsningen Klimatförändringar, vattenresurser och samhällsplanering