Vassilis Varelas

Vassilis Varelas är examinerad oenolog och vinkonsult. Han undervisar som lärare här på Folkuniversitetet i Uppsala och håller även i kursen Vinets värld!

Berätta lite om dig själv, vad jobbar du med på Folkuniversitetet?

Jag flyttade till Sverige 2016 från mitt hemland Grekland för att jobba som forskare på SLU. Sedan dess bor jag i Uppsala med min fru och våra tre barn. På Folkuniversitetet jobbar jag som utbildningsledare och huvudlärare på en yrkeshögskoleutbildning som heter läke-och livsmedelsteknikerutbildning.

Vad har du för utbildning?

Jag har disputerat i kemi (Atens universitet, kemiska institutionen) med inriktning mot industriell grön kemi och industriell och mikrobiell bioteknik. Innan dess tog jag masterexamen i oenologi (läran om vin) samt master-och kandidatexamen (integrerad master) i bioteknik (Atens lantbruksuniversitet). År 2023 tog jag yrkeslärarexamen från Stockholms universitet.

I höstas höll du kursen Vinets värld, som blev fullbokad. Vad väckte ditt intresse för olika viner?

Det var en naturlig utveckling när man har studerat oenologi och jobbat med vin. Det väcker en törst att lära sig mer. Vin är både vetenskap och konst, därför är det ett separat vetenskapligt ämne. Man studerar hela processen från marken, plantan och druvan till färdig produkt i flaskan. När jag smakar ett nytt vin tänker jag helt på samspelet mellan mark, miljöförhållanden, mikrober, kemi-och biokemi, teknik, osv. som ägt rum för att ta fram en vinflaska. Det är så fascinerade! Tänk bara att än så länge har vi lyckats registrera cirka 10 000 olika vindruvsorter över hela världen, men vi har endast kunskap om en liten andels potential. Vinodling är inte ett statiskt läge utan den utvecklas ständigt. Nya vinländer såsom Sverige, Danmark, England, Kina och Indien har tillkommit. De har traditionellt ansetts som olämpliga för vinproduktion.

Vad är det bästa med att vara lärare?

Det är mycket som är bra men det allra bästa är när jag ser mina elevers fantasi- och kunskapsutveckling. Under läke- och livsmedelsteknikerutbildningen ser jag deras personliga utveckling från början till utbildningen slut. Hur de så småningom omvandlas till proffsiga och nyttiga medborgare för samhället, de får jobb och blir lyckliga i livet.

Varför är folkbildning viktigt för dig?

Folkbildning är en hörnsten till ett demokratiskt samhälle och det var något som imponerade på mig när jag flyttade till Sverige. Jag kunde inte tro att varje svensk medborgare hade så lätt och billig tillgång till så mycket information och kunskap. I folkbildning har man möjlighet att få och ge kunskap på ett glädjande och anpassande sätt genom en löpande dialog mellan sändare och mottagare, inte på det typiskt formellt akademiska sättet. Det är ett fält till tillämpad demokrati i vardagspraktiken och därför måste folkbildning inte bara räddas utan utvecklas ännu mer.