– Pianisten ska utstråla självförtroende och ett positivt tänk som strömmar genom musiken och lyfter dansarna, berättar Christer Olin.
Hur går det till när du spelar på klass på Balettakademien?
– Jag värmer upp hemma en timme varje dag och går igenom scheman från föregående vecka för att välja repertoar.
– På klassen råder ett nära samarbete mellan lärare och pianist. Läraren visar övningarna och pianisten väljer musik med rätt karaktär som hjälper dansarna. Hela tiden håller lärare och pianist kontakt om musiken skulle behöva justeras, det kan vara exempelvis högre eller lägre tempo.
Vad är roligast med att spela live på klasser?
– Den kollektiva kreativiteten. Samskapandet. Den dimensionen finns ju inte om man använder färdiginspelad musik. Men med livemusik är det direktkontakt mellan “riktiga” människor, dansare och musiker skapar tillsammans i realtid. Det är spännande.
Finns det någon utmaning med att spela live på klasser?
– Se till att hjärtat alltid är med. Det som ska levereras är inte bara rätt toner och taktart. Lika viktigt är att ge rätt energi och stämning.
Är det någon skillnad mellan olika klasser, till exempel kurser för barn och utbildningar för proffsklasser?
– Javisst. De yngsta barnen kräver att lärare och pianist har kontakt med dem oavbrutet. Väldigt kul, som en totalimprovisation i fantasi, musik och dans! När det är klassisk balett på nybörjar- och fortsättningsnivå finns det lite andrum mellan övningarna, och på proffsklasserna är tempot så högt att det går i ett.
Finns det något som är extra roligt med att spela live på klass?
– När dansare, lärare och pianist är i synk - när allt stämmer - då uppstår "det där magiska" som vi människor går och längtar efter hela tiden. Vissa kan uppleva magi på en fotbollsmatch, andra när de ägnar sig åt sin hobby. Det är känslan av att tiden stannar och man är "här och nu". Alla typer av klasser är roliga att spela på, det gäller att hitta magin i just den klassen. Det är också kul att söka efter rätt repertoar till olika grupper, och ibland blir man förvånad över vad som går hem.
Tjajkovskij eller Taylor Swift. La Bayadère eller La La Land.
Hur ofta spelar du på Balettakademien? Och hur länge har du gjort det?
– Jag spelar för närvarande 5 dagar i veckan på Balettakademien. Morgonklasser på vardagar med studerande på yrkesdansarutbildningen, eftermiddag-kväll en dag i veckan och hela dagen lördag och söndag.
– Första gången jag kom till Balettakademien var 1980 när jag ombads skriva musik och text till avgångsklassens föreställning på Södra Teatern. På 1980-talet spelade jag på olika klasser, bland annat stepp. Samtidigt jobbade jag på Svenska Balettskolan. På 2010-talet tog jag upp pianistjobbet igen och har jobbat på bland annat Balettakademien, Cullbergbaletten och Kulturama.
Vad gör du mer, utanför ditt arbete på Balettakademien?
– Nu efter pandemin ligger jag i startgroparna för att starta en kör, och tillsammans med en koreograf och skådespelare utvecklar jag kreativa arbetssätt för att frigöra mer av våra resurser. Det är en konsulttjänst där vi hjälper individer och grupper med bland annat idéutveckling, kreativt självförtroende och att bygga engagemang.
Berätta lite om dig själv och din bakgrund.
– Musik har alltid varit magiskt för mig. När jag var 17 år startade jag ett jazzband, och som 20-åring antogs jag till Kungliga Musikhögskolan. Efter musikdirektörs-examen hade jag tjänster som musiklärare i både grundskolan och på gymnasiet. När jag senare läste ekonomi på Handelshögskolan jobbade jag extra som ackompanjatör på Balettakademien och Svenska Balettskolan.
– De senaste 10 åren har jag ägnat mig alltmer åt musik. Dels att spela på Balettakademien, dels att hitta nya vägar att ge inspiration via konstarterna. Jag anser att musik är viktigt och jag är övertygad om att när datorer och AI tar över många jobb, så kommer vi människor att få mer tid att utveckla kreativitet, musik och dans!