
Vill du presentera dig själv?
– Jag heter Joakim och är danspedagog i danshälsa-teamet här på Balettakademien. Jag undervisar i balett, improvisation och komposition. Jag har också en bakgrund som koreograf och var dansare på Kungliga Operan i 25 år.
När du inte är i din yrkesroll, vem är du då? Vad är dina stora intressen?
– Mitt största intresse är människor och de relationer jag har med dem. Jag har lärt mig mycket om mig själv genom mina möten med andra, och det använder jag i mitt ledarskap – oavsett om jag arbetar med studenter, danshälsadeltagare eller personer som har drabbats av cancer eller Parkinson. Jag älskar mat, att dansa och röra på mig, och även att gå på olika konstupplevelser som, bio, teater, utställningar och dans, för att få uppleva massa olika konstformer.
Vad är din personliga erfarenhet av cancer och varför sökte du dig till Kraftens hus?
– Min mamma hade cancer i över 50 år, på olika ställen i kroppen. Jag växte upp med henne och var väldigt nära henne under hela hennes liv. När hon var i slutskedet stöttade jag henne genom min kreativitet och min dans. Det var en mycket fin relation.
– Jag kom till Kraftens hus genom Åsa N. Åström, som är utvecklare av danshälsa på Balettakademien. Hon frågade om jag var intresserad av att hålla dansklasser här, och när jag kom hit så kände jag att jag kommit hem. Här känner jag att jag får vara en kanal för människors känslor, energi och uttryck, vilket är väldigt meningsfullt för mig.
Vad händer i rummet när du håller ett pass för personer som är nya, särskilt de som kanske är rädda och osäkra?
– Först och främst känner sig man sig väldigt välkommen här på Kraftens hus. Jag använder bilder och ett lekfullt sätt för att bjuda in till rörelse på ett avslappnat sätt. Jag försöker skapa en gruppkänsla där alla kan fokusera på vad vi gör tillsammans istället för att känna press på att göra rätt. Jag brukar säga att vi kan lägga bort allt som har med att "göra rätt" att göra, och bara vara i stunden och ha roligt. Skratt och glädje är ofta en stor del av klasserna!
Hur lockar du fram nyfikenhet hos dina deltagare?
– Jag gillar att leka och testa nya saker. Jag uppmuntrar dem att göra egna val, att lyssna på musiken och känna vad som känns bra i kroppen. Jag ger många olika bilder och förslag för att inspirera och stimulera till rörelse och kreativitet.
Hur får du människor som vanligtvis har svårt att hitta sin balans att hitta den genom dansen?
– Dansen verkar på många olika sätt: rytmen i musiken, bildliga instruktioner, gruppen i sig, andning och fokus. Kroppen har en fantastisk förmåga att hitta balans när vi rör oss naturligt. Genom att guida dem att vara i rörelsen snarare än att tänka på "hur det ska göras", guidar jag dem att grunda sig själva och hitta sitt eget sätt att röra sig.
Har du en fast repertoar av musik eller väljer du ut den beroende på gruppen?
– Jag lyssnar alltid in gruppen och deras energi, men jag har också några låtar som jag vet kan stimulera till specifika känslor och uttryck. Det handlar om att skapa en atmosfär där alla kan vara fria att uttrycka sig.
Vad tror du är hemligheten bakom att dina deltagare vill komma tillbaka?
– Jag tror att det handlar om en ömsesidig förståelse och en tydlig relation. Jag är trygg och rotad i det jag gör, och jag ser varje deltagare för den de är. Jag ger utrymme för människan att vara just det – en människa och inte fokus på en sjukdom. Jag ser dem, och de ser varandra. När man känner sig sedd och respekterad, vågar man släppa på prestation och vara sig själv här och nu.
Många som har eller har haft cancer har en enorm sorg. Vad tror du dansen kan göra för dem?
– Dansen ger möjlighet att uttrycka känslor som kanske inte alltid får plats i andra sammanhang. Jag minns att en av mina första grupper sa att de äntligen fick gråta – något de inte hade kunnat göra på länge. Det handlar inte om att göra rätt rörelser, utan om att skapa en plats där alla känslor är tillåtna. Genom andning och rörelse kan vi släppa lite på känslomässiga blockeringar och ge utrymme för både sorg och glädje.
Hur kan deltagarna fortsätta dansa efter klasserna på Kraftens hus?
– Jag uppmuntrar dem att vara nyfikna och fortsätta söka efter sin dans i sin vardag. Jag ser dem som dansare, fortsätt att vara en dansare! Balettakademien erbjuden en mängd olika dansklasser på alla nivåer.
Kommentar från Johanna
– Dansen är en fantastisk kanal för frihet och självuttryck, och jag ser verkligen hur deltagarna kommer ut ur salen med en känsla av lättnad och frihet.
– Genom dansen får deltagarna en chans att inte bara röra på sig utan också att hitta glädje, tillit och en ny upplevelse av sig själva bortom sjukdomen.