När gick du ut Tonis?
– 1999
Vad gör du idag?
– Just nu är jag i Portland för en kort turné genom USA och Kanada. Jag arbetar sedan många år tillbaka med en slags föreläsnings-performanceverk som alla kretsar kring den mänskliga rösten och dess förhållande till kroppen, teknologin, musiken och språket. Mycket av min tid går ut på att antingen komponera dessa verk eller resa runt och själv framföra dem på olika platser i världen.
Din största framgång sedan Tonis?
– Min största framgång är väl att jag lyckats ordna mitt liv så att jag kan hålla på med det jag allra helst vill göra. Att jag lyckats minimera tråkighetsnivån i livet.
Om du skulle ge ett råd till en ny Tonis-student på första skoldagen – vad skulle det vara?
– Att experimentera och testa så många olika tillvägagångssätt som möjligt. En kompositör kan vara en person som helt enkelt byggt upp en känslighet inför ljud och tid och behöver absolut inte skriva musik för stråkorkester eller datorer eller musik alls faktiskt (i vanlig mening i alla fall). En kompositör kan lika gärna använda sin förmåga till att skriva texter eller arbeta med videokonst. Ett sätt att utforska så många möjligheter som möjligt är att hela tiden snacka om musik och konst med de övriga studenterna. Vi snackade oavbrutet om ljud, politik och konst under mina två år på Tonis och när jag ser tillbaka känns dessa diskussioner som tusen gånger mer betydelsefulla för min senare utveckling än alla kompositionslektioner jag hade på Musikhögskolan.
Vad glömmer du aldrig från Tonis?
– När Henrik Strindberg frågade oss om någon visste vad det var som Xenakis utvecklade på GRM och en av mina briljanta medstudenter gissade "syfilis?"
Foto: Bartosz Górka