Magnus Larsson

Som konstnär ska man kunna allt. I den konstnärliga skapandeprocessen ska man inte kunna något. Man ska vara en frågvis novis. Ju dummare desto bättre. Jag söker hela tiden en enkelhet och ett lågmält uttryck. Temat i mina arbeten befinner sig i gränslandet mellan koncentration och apati. Olika men ändå nära släkt. Universums på samma gång intensitet och slöa mörker. När arbetsdagen i ateljén är slut hamnar ofta mina tankar i projekt där byggnader ska räddas och utvecklas, tak ska lagas och växter skötas på platser långt borta.

I min roll som lärare vill jag förmedla att minsta lilla tanke eller felsteg innehåller en oändlig mängd kreativ energi, bara vi vågar lita på att fortsätta. Vi fångar en tanke, leker med den en stund, och släpper den sedan fri.

Utbildad på Konsthögskolan Valand 1996–2001, Konstskolan Dômen Göteborg 1994–96, Konstskolan KUBEN Örebro 1993–94.