Emma Palmqvist

Jag tog studenten sommaren 2017 och flyttade samma höst till Kalmar för att plugga till socionom. Jag visste redan från grundskolan att jag vill fortsätta plugga på universitet men jag visste inte vad. Jag fick inspiration från olika kurser på Internationella som exempelvis människans språk, psykologi, filosofi, samhällskunskap, konst och kultur som hela tiden behandlade människan som fokus genom historien. Det gav mig vidare intresse att söka till socionomprogrammet för att fördjupa mina kunskaper om hur människor fungerar som individer, grupp och i samhällen. Jag har sedan dess tagit socionomexamen i januari -21, bor och jobbar numera i Vetlanda efter att jag träffat kärleken på universitetet.

HUM på IGU gav mig glimtar av verkligheten genom att de tog världen till klassrummet, och ibland var världen vårt klassrum. Efter vår resa till Indien med klassen där vi såg hur människor lever efter olika standarder och krav, men även i misär fick jag större förståelse och motivation till att arbeta för människor i utsatta livssituationer. Internationella hjälpte även mig privat genom att alla lärare var stöttepelare från dag ett hela vägen till studenten. Tre år är en lång tid där vi förändras mycket och livet händer, men jag känner sån stor tacksamhet än idag att lärarna alltid fanns där med tid, stöttande ord och förståelse.

Det bästa med skolan är återigen, lärarna! Jag hade kompisar från andra större skolor runt om i Uppsala som berättade om hur de blir kallade ”du” eller ”hon i blå tröjan” när de räckte upp handen, samt att de inte kände något stöd från lärarna. På Internationella är lärarna närvarande, vet ens namn och tar tid att förstå hur man fungerar. Jag minns hur lärarna hade tillit till en, att vi skapade en relation vilket gav oss möjligheten att få plugga på distans, eller sätta oss utomhus under lektionerna när vi hade uppgifter. Den goda relationen till lärarna uppmuntrade en verkligen att fråga om allt - stort som smått. Sen var det såklart att skolan är nära centrum, det underlättade mycket för mig som hade en timme till Uppsala.

Känn efter vad du värderar som viktigt för ditt lärande och utveckling. Jag visste att jag inte bara ville vara ett namn som skulle betygsättas för gymnasiet är så mycket mer och sökte därför efter en mindre skola där alla känner alla, vilket jag fick under min gymnasietid på Internationella.

Allmänt livsråd till niorna och de som nu går på gymnasiet: Jag stressade och pressade mig själv till att gymnasietiden bara måste vara förbi så ”livet kan börja”. Livet har olika faser och alla kommer ha olika betydelse för en. Om jag tänker tillbaka till den friheten och den på ett sätt kaosartade tiden som gymnasiet var så håller jag den varmt om hjärtat för det var mina tonår. Men idag är jag inne i en ny livsfas som jag också håller varmt om hjärtat. Så stressa inte fram i livet utan se varje fas som en pusselbit som tillslut bildar det vackra pusslet som är ditt liv.