Hur väcktes ditt intresse för att skriva?
– Det var faktiskt min första riktiga dröm att bli författare! Som för så många andra började det med läsningen.
– Författardrömmen höll jag både hemlig och nedpackad länge. Efter en livskris jobbade jag på ett lager om dagarna, läste Doktor Zjivago om kvällarna och drabbades av en akut insikt att jag måste ta tag i skrivandet på allvar. Men jag var för feg för att söka en skrivarkurs så jag började läsa litteraturvetenskap på universitet i stället och tog en kandidatexamen. Det blev en rejäl omväg, men som tur var älskade jag litteraturvetenskap. Och idag vågar jag stå för mitt skrivande, mycket tack vare Skrivarlinjen distans.
I vilken genre skriver du?
– Ett tag skrev jag nästan bara poesi, men det var nog mest för att jag bara orkade skriva kort. Innerst inne har jag alltid velat skriva berättelser, och inför det här året längtade jag efter att få komma i gång med mitt prosaskrivande. I projektkursen vi har just nu skriver jag på ett romanmanus som handlar om ensamhet och sänkningen av sjön Hjälmaren på 1800-talet.
– Rent stilistiskt tror jag att jag har påverkats mycket av poeter som skriver romaner, som till exempel Birgitta Trotzig eller Ann-Luise Bertell.
Varför sökte du Skrivarlinjen distans?
– Jag tilltalades av möjligheten att få coachas av verksamma författare i en ambitiös miljö, och av det tydliga upplägget med olika block. Så här i efterhand kan jag säga att upplägget passar lika bra för den som vet att den vill skriva, men inte vet vad, som för den som vet att den bara vill skriva till exempel skräcknoveller. Man lär sig så mycket av att testa på olika genrer och former. Och det kan också säga klick, plötsligt förälskar du dig i en ny genre. Det hände mig när vi höll på med barn- och ungdomslitteratur – det var så himla roligt! Jag hoppas att en dag bli så bra att jag kan skriva en rapp, spännande och ömsint barn- och ungdomsbok.
Vad är det bästa med att läsa på distans?
– Friheten att till viss del kunna skräddarsy veckorna så att det passar ens specifika livssituation. Jag tror också att distansupplägget förbereder en för tillvaron efter utbildningen på ett unikt sätt; Att skriva där jag faktiskt befinner mig, mitt i livet.
Snart har du avslutat ett år på Skrivarakademin, vad är det viktigaste du tar med dig?
– Att det är underbart att få bli läst! Inte bara för att det gör en till en bättre skribent att läsas av andra skrivande människor. Det finns också något vackert i att någon annan söker och faktiskt hittar mening i det man skriver.
– Sedan bär jag med mig att allas skrivprocess ser olika ut, att det är okej att vara en långsam skribent. Genom de kortare och längre skrivövningar vi har gjort har jag lärt känna min egen process och vet nu om mina svagheter men också mina styrkor.
Hur ser dina framtidsplaner ut?
– Jag vill skriva så mycket som jag bara kan. Jag har också planer att någon gång läsa en master i litteraturvetenskap eller plugga till översättare. Och så har jag hört mycket gott om Skrivarlinjen projekt här på skolan. Vi får se helt enkelt!