Zara Kjellner debuterade 2019 med romanen Manhattan och gav i mars 2023 ut sin andra roman ”En ny gud”. Sedan 2016 skriver hon också regelbundet i Expressen Kultur.
– Jag har själv gått Jakobsbergs folkhögskola samt Biskops Arnö så jag har verkligen min bakgrund i skrivarskolan, berättar Zara Kjellner.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Jag upplever att det är roligare att tänka och överhuvudtaget röra sig runt i sina dagar när man har ett litterärt sammanhang. I min klass lyfter vi allt det som ett skrivande liv kan innebära; texter vi läser, texter vi skriver och allt däremellan.
– Det roligaste med att undervisa är att få befinna sig i detta pågående samtal kring litteratur. Det är en känsla av att vara mitt i världen som är oslagbar.
Vilka utmaningar står du inför som lärare?
– En utmaning är att inte enbart grotta ner mig och min klass i de författarskap jag brinner för utan att lyfta blicken och hela tiden ta in nytt. Samtidigt är en annan utmaning att inte låta hela världen läcka in i klassrummet utan att också skapa en lugn och trygg skrivande och läsande zon.
Varför ska man gå på Skrivarlinjen?
– Jag hoppas att man söker Skrivarlinjen för att man vill vara i en dialog kring sitt och andras skrivande, för att man tycker att litteraturen är en vild och häftig sak och för att man har en eld som inte låter sig släckas.
Du har gett ut två böcker, hur ser ditt eget skrivande ut?
– Jag skriver jämt och aldrig, har alltid varit ganska ostrukturerad och skrivit när jag fått chansen. Men mitt arbete på Skrivarlinjen har tvingat fram viss disciplin och planering, vilket visat sig vara väldigt bra.
Har du några bra skrivtips att dela med dig av?
– Ett tips är post-it-lappar, jag kan inte få nog. Att skriva fysiskt och på datorn samtidigt måste stimulera någon speciell del av hjärnan. Bara då slår mina riktigt bra tankar ner; när ena handen just har skrivit något obegripligt på papper och den andra vilar på tangentbordet, då kan jag känna mig lite nära gud.
– Sedan är ett annat tips att lyssna på så hög musik att det dränker nästan allt i huvudet, då skriver man från en helt annan plats.