Mål
Efter kursen ska du ha fått en vidgad kännedom om några av de många teorier som finns om den romantiska kärlekens komplexa natur. Kursens syfte är också att med utgångspunkt från dessa teorier, kombinerat med deltagarnas egna erfarenheter och tankar på området, bredda förståelsen genom att bl.a. läsa två svenska kärleksromaner - en äldre och en modern -, vilka vi sedan tolkar och diskuterar tillsammans.
Målgrupp
Kursen vänder sig till dig som är intresserad av filosofi, historia, litteratur och inte minst kärlek. Inga förkunskaper krävs.
Innehåll
När president Macron är en 15-årig skolelev möter han sin blivande fru, dramalärarinnan Brigitte Auziére. Hon är då 40 år, gift och trebarnsmamma. Paret döljer länge sin relation, av både rättsliga och moraliska skäl – att berätta hade kunnat leda till en pedofilskandal utan dess like. I dag, över 30 år senare, är Macron 46 och Brigitte 71 fortfarande ett par och gifta sedan sjutton år tillbaka. Hur ska vi benämna den kraft som trots det massiva motstånd de haft att bekämpa, ännu binder dem samman? Och när poptrion GES vrålar ut sitt ”Jag är en jävel på kärlek!”, vad menar de då? Man kan också fråga sig om de oräkneliga dejtingprogrammen på TV åsyftar samma sorts kärlek som den kristna uppmaningens om att älska varandra i nöd och lust?
Kärlek kan naturligtvis riktas mot mycket här i världen, så som ens barn, naturen, husdjur och Gud. Men i denna tvärkulturella kurs är det fokus på den romantiska parrelationen mellan två människor i ett västerländskt sammanhang.
Några av de frågeställningar som vi kommer att ta upp i kursen är:
• Finns det en heltäckande definition av begreppet kärlek, som alla kan enas kring? En essens?
• Har formerna för den romantiska kärleken förändrats under historien?
• Hur ser relationen mellan förälskelse och kärlek ut?
• Kan kärlek reduceras till graden av oxytocinhalter?
• Vad betyder egentligen orden ”jag älskar dig”?
• Förändras vår syn på kärleken genom att alltfler möts på dejtingsajter?
Arbetssätt
Teori varvas med diskussioner.
Kurslitteratur
Hjalmar Söderberg: Den allvarsamma leken (läses till tredje kurstillfället)
Lena Andersson: Egenmäktigt förfarande (läses till fjärde kurstillfället)
Övrigt material vi använder får du av kursledaren.
Kursledare
Andreas Somogyi
Det finns ingen manual när du möter en medmänniska. Du måste knacka.
Jag heter Andreas Somogyi och jag är en person som ofta utgör en trafikfara för andra, och för mig själv, emedan jag antingen har huvudet riktat upp mot molnen eller nedgrävt i en bok, mer sällan på den gata jag beträder. Med denna vandel har jag ändå, mot all förmodan, överlevt i över ett halvt århundrade. De frågor som jag ständigt söker svar på - varifrån, varför, vadan och varthän - mynnar alltid ut i fler, och ännu fler frågor, i en celldelning utan slut. Men jag tänker att det är frågorna som håller mig vid liv ty nyfikenhet utgör en formativ aspekt av att vara ung, oavsett biologisk ålder.
Min folkbildargärning på Folkuniversitetet är i tid ansenlig, då den är jämngammal med Berlinmurens fall...Jag är i botten utbildad kulturvetare och jag har också föreläst i Östeuropakunskap på Göteborgs universitet, där har jag har haft stor nytta av min ungerska bakgrund och medföljande tvåspråkighet.
Jag har under årens lopp haft ett antal olika kurser, med olika rubriker och inriktning, inom den uppsökande folkbildningen. Den gemensamma nämnaren är att de befinner sig inom segmentet samhälle/kultur. Filosofi, historia, litteratur och samhällskunskap, med olika inriktningar, är några exempel.
Lika många vattendrag som det finns i världen lika många rum finns det i människan. Och alla är de gåtfulla och outtömliga. Men något, litet och värdefullt, kan vi ändå utröna, tillsammans, i grupp, när våra erfarenheter och vår livsvisdom tillåts befrukta varandra.
När man lämnar min kurs för dagen vill jag att man känner sig något klokare än innan. Jag vill också att deltagaren i kursen ånyo ska ha fått sitt ovärderliga människoskap bekräftat.
Har du frågor?
Kontakta Folkuniversitetet i Göteborg