Kursbeskrivning
Denna kvinnohistoriska kurs kommer att undersöka och diskutera kvinnans roll och möjligheter i den moderna historien genom 24 personexempel. Vi börjar i Jönköping och fortsätter sedan framåt med allt från kvinnliga pionjärer till kvinnorättskämpar och kvinnliga skurkar.
Upplägg
6 tillfällen, med start 21/10.
Tanken är att diskutera två kvinnor per lektion, fyra per tillfälle, och att de hålls samman av ett gemensamt tema. På så vis är förhoppningen att det blir en kombination av
föreläsning och diskussion där ledaren står för bakgrunden och deltagarna de olika perspektiven.
Kvinnorna vi kommer möta är
1. Jönköpingskvinnor
Ulla Stenberg (1792-1858), prisvinnande (bla Världsutställningen i London 1851) väverska som drev ett av Jönköpings största företag före industrins genombrott. Satt med i
”fruntimmersdirektionen” efter koleran 1834.
Aurore Storckenfeldt (1816-1900), drev flickskola med som mest 175 elever. Förutom det
pedagogiska arbetet var hon en ledande person i traktatssällskapet.
Ebba Ramsay (1828-1922), startade vårdhem på Vilhelmsro som blev till en större rörelse i staden. Var dessutom under en lång period aktiv i stadens borgerligt sociala, kristna och filantropiska liv.
Gerda Planting-Gyllenbåga (1878-1950), drivande i Huskvarnas förening för kvinnans rösträtt, den enda i landet som byggde eget hus. Valdes som fjärde kvinna i landet in i stadsfullmäktige, ansvarade för Husqvarnas intressekontor och arbetade senare i Stockholm för CSA.
2. Pionjärer
Mary Kingsley (1862-1900), engelsk upptäcktsresande som kämpade hårt för att förändra och förbättra den dåvarande bilden av Afrika.
Clara Immerwahr (1870-1915), tysk-judisk kemist som gick i bräschen för kvinnors möjligheter vid högre utbildningar. Dog ung i ett olyckligt äktenskap och har därefter blivit freds- och kvinnoikon.
Soraya Tarzi (1899-1968), afghansk drottning och pådrivare i den muslimska kvinnofrigörelsen.
Regina Jonas (1902-1944), tysk-judisk kvinna som blev historiens första kvinnliga rabbi. Mördad 1944 i Auschwitz.
3. Motstånd
Charlotte Corday d’Armont (1768-1793), fransyska som försökte stoppa den franska revolutionens utveckling genom politiskt mord.
Milada Horakova 1901-1950, tjeckisk demokratikämpe som slogs mot kejsaren, nazisterna och kommunisterna.
Helen Suzman 1917-2009, sydafrikansk parlamentsledamot som under långa perioder ensam slogs inifrån parlamentet mot apartheid.
Jelena Bonner (1923-2011), sovjetisk-judisk motståndskämpe som var med till Sovjet föll, och därefter fortsatt kommentera utvecklingen i Ryssland.
4. Kvinnokamp
Mary Wollstonecraft (1759-1797), upplysningstidens främsta kämpe för kvinnliga rättigheter. Har utgjort modell för efterkommande generationer, men samtidigt haft svårt att anses rumsren.
Gertrud Gussander (1872-1950) svensk läkare som när det var svårt att få anställning istället
startade eget sjukhem.
Alice Paul (1885-1978), amerikansk rösträttskämpe. Stod för den utomparlamentariska kampen för kvinnors rättigheter.
Wangari Maathai, (1940-2011), kenyansk biolog som kombinerade miljö-, freds- och demokratirörelse i ett trädplanteringsprojekt.
5. Bovar och bedragare
Mary Reibey (1777-1855), australisk straffånge som valde den smala vägen efter avtjänat straff
Helga de la Brache (1817-1885), svensk bedragare som lyckades lura till sig pension och fördelar genom att påstå att hon var Gustav IV Adolfs dotter.
Jelena Ceausescu (1916-1989), rumänsk partipamp som genom sitt stora inflytande över politiken gjorde stora inskränkningar på kvinnors, och människors, rättigheter.
Margot Honnecker (1927-2016), Östtysk partipamp som anklagats för ett flertal brott efter murens fall.
6. Hjältinnor
Isabella av Brasilien (1846-1921) brasiliansk ställföreträdande regent som avskaffade landets
slaveri.
Irene Gut-Opdyke (1922-2003), polsk sjuksköterska som skyddade och räddade judar genom att gömma dem i källaren till huset där hon arbetade för en tysk officer.
Anna Walentynowicz (1929-2010), ukrainsk-polsk svetsare som var en av det unga Solidaritets främsta kämpar. Kom på kant med de senare ledarna och fortsatte driva den ursprungliga agendan.
Vizma Belsevica (1931-2005) lettiskt litterärt underbarn som skolades att skriva för Sovjet.
Tappade tron och blev en av de mest kraftfulla kritikerna av unionen.
Kursledare
Nils Hjort
Kursledare
Nils Hjort
Har du frågor?
Kontakta Folkuniversitetet i Jönköping