Det är lätt att uppfatta tingen på skrivbordet som neutrala hjälpmedel. Det viktiga är ju inte verktygen vi skriver med utan de ord och meningar som fyller brev och dagböcker, dikter och romaner. I den litterära fantasin framstår saken emellertid på annat sätt – där har skrivredskapen alltid fascinerat författare. Mediehistorikern Thomas Götselius talar om handskriftens kris och skrivandets litteraturhistoria i ett föredrag som börjar i dagens debatt om skolbarnen som inte längre kan skriva för hand. Det handlar också om andra som haft problem med sina pennor, bokstäver eller händer: antikens kyrkofäder, 1900-talets svenska arbetarförfattare, 1800-talets snabbskrivande kontorsarbetare i New York och de romanförfattare som i dag tar hjälp av AI. I centrum står frågan om hur skriftens medium kan forma såväl författarna som deras texter.
Thomas Götselius är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Till hösten utkommer han med Författarens hand. Sex kapitel ur handskriftens litteraturhistoria. Han medverkade senast i Natur & Kulturs litteraturhistoria (2021). Innan han 2010 disputerade på en avhandling om boktryckarkonsten och den europeiska 1500-talslitteraturen var han under många år skribent i DN Kultur. I dag är han litteraturkritiker i Expressen.
Föreläsningen ges med bidrag från Folkuniversitetsföreningen och i samarbete med Bild Och Ord Akademien.
Föreläsningen är kostnadsfri för BOAs medlemmar - anmälning för BOAs medlemmar sker via hemisdan
Har du frågor?
Kontakta Folkuniversitetet i Stockholm